Skip to main content

Vi haka våra skyltar

Jag läser Göran Larssons bok "Rötter och vingar". SÅ bra läsning, tack Göran! Jag citerar några rader:

"Vi haka våra skyltar, var morgon på vår grind", skrev Ferlin. Det skrev han för att han inget visste om att lägga upp en rabarberpaj med midsommarblommor kring på Instagram. Men han hade förstått principen. Vi döljer våra tankar och våra sår och vårt hjärta som bankar och slår. Vi sätter vårt bästa i skyltfönstret, men butiken är alrig öppen. ..................................................................................................................................

När vi "hakar våra skyltar på vår grind" och låtsas som om ingenting tynger eller tär, blir den anfäktade själen en ensam själ som får kämpa med att förstå sig själv på egen hand. Det är vi inte gjorda för. I ensamheten kan vi tro att det som skaver är något vi inte borde ha eller inte borde känna. I ensamheten kan vi försöka rycka upp oss, ta oss i kragen och tänka positivt. Men tänk om det vi behöver är något så hopplöst omodernt som att vänta och lida för att vi ska förstå vad vårt inre vill oss. Tänk om vi står där med samma behov som på ett av de tidigare trappstegen. Behovet av någon. Detta obändiga något som rister och ryar i vårt inre, ropar samtidigt på någon. Vi behöver ressällskap. Själen längtar inte bara efter resan. den längtar efter färdkamrater. Vi behöver öppna själens grindar, en i taget och släppa in våra vänner.

Är vi inte två / kan vi inte förstå / Törs vi inte dela / kan vi inte bli hela.

Så långt Göran. Läs den!

Nu är det länge sen jag bloggade, och det beror på att jag i sommar har haft två utställningar. En i Övsjö (Kälarne) och en i Mattmar. Jag är så tacksam för att jag fått visa mina bilder och även för att några människor tyckt så mycket om motiven att man köpt hem det man gillat. TACKSAM. Dessutom har jag skrivit klart mitt manus, som jag hållit på med sååå länge! Det är närmare 10 år sen jag började så smått. Berättelsen har ju funnits i min hjärna väldigt länge. Men så i våras var det dags, och i sommar har jag skrivit en stund varje morgon. (Nästan varje morgon...) Så nu är det redigering på gång, och sen får jag se vad som händer.

Och nu är tiden inne att skriva lite här igen, återkommer inom kort! Varm kram och kom ihåg att du är inte ensam. Var rädd om dej själv och dina färdkamrater!

 

  • Träffar: 5449