Jag vill vara generös

Gomorron alla morgonpigga! Igår gick jag runt här och funderade på begreppet "generös". Jag betraktar nog mig själv som en generös människa. Så här i maj har vi många födelsedagar i familjen. De viktigaste födelsedagarna är givetvis två av mina barnbarns. Jag får önskelistor, och jag läser och begrundar. Det ena barnbarnet önskar fina och dyra saker, en elgitarr, en äkta Rolexklocka.... Då jag säger att - det här har mormor inte råd med - så svarar han: Men man måste ju få önska. Och det har han ju rätt i. Och så klurar jag, och pusslar, och får till delar av önskelistan i alla fall. Det andra barnbarnet har mer modesta önskningar. "Små lättskötta kaktusar". "Rosor", "Ett familjespel". Då är det lättare att få till det. Jag vill så gärna vara generös och ha råd att ge mina barn och barnbarn allt jag kan.

Jag vill även vara generös med min tid och med tillgången till mig som mamma och mormor. Och jag tror att hela min familj och mina närmaste känner att jag vill dem väl. En av presenterna till mina barnbarn blev ett kort där det står - förutom grattis - Du får TID med mormor, som bjuder på gott fika och prat på Wedemarks! Det kan tyckas att det inte ska begränsas till en födelsedag att ge bort lite tid och fika, och du ska veta att jag verkligen inte begränsar det så heller. Vi fikar och pratar emellanåt även under resten av året - men nu blev det en bra present tycker jag.

Sen är det då nästa fråga. När man som människa är generös med sin tid och sina pengar gentemot andra, hur mycket man än älskar de andra - hur blir det då med tid och generositet gentemot självet? Inte ska det behöva bli någon motsättning. Men du - risken finns. Ibland har det funnits tider då jag gett bort mer än jag egentligen haft, eller orkat. Numera är jag mer uppmärksam och balanserar det jag har att ge bort - mot det jag önskar ge bort. Generositet mot mig själv idag handlar mycket om små saker. Jag ger mig själv tid. Tid att botanisera en hel timme på en tygaffär, eller i Östersunds Hobbybod som jag verkligen älskar. Eller en termos med kaffe i skogen på en stubbe en stund i solen. Och till det här med generositet mot mig själv hör också blommorna som jag köper var eller varannan fredag. Det gör mig så gott att ha friska och färgglada blommor på matbordet. Jag njuter av blommornas skönhet, så det får kosta så länge jag har möjligheten.

Ja, det där var väl en morgonfilosof i arbete, eller vad säger du? Att vara generös ger mig glädje, jag blir lite kolsyrad i kroppen. Nu ligger mitt älskade barnbarns paket här inslagna, och jag vet att han kommer att bli glad och överraskad. Och jag är glad för att jag har lyckats hitta en bra nivå för min generositet.

Du - vi ger lite av oss själva idag, när tillfället yppar sig! Är du med på det? Vi är lite generösa idag - med en fika, en stunds prat, lite tid för en annan människa. Varm kram från mig till dej /Maud