Skarpt läge

Skriven av Maud Deckmar . Inlagd i Blogg

Jag har läst nu på morgonen om att livet inte är en generalrepetition. Nej, det vet jag ju, att det är skarpt läge hela tiden. Jag kan välja att bli stressad vid tanken, men jag blir inte det. Jag är snäll mot mig själv nu för tiden, mycket mer än förr. Jag konstaterar med ett lugn inom mig, att jag är en människa, ingen perfekt skapelse. Jag känner lugnet i att göra så gott jag kan, men också i att påminna mig själv då och då om vissa saker som jag strävar efter. Vissa grundläggande inställningar, som att vara så kärleksfull jag kan gentemot andra - och mig själv också!

Tyvärr agerar många av oss omedvetet som om det var så att vi ändå generalrepeterar livet. Finporslinet ska fram då det blir fest. Det är bara det att då vinner kanske den bekväma tanken att det blir enklare med papperstallrikar. Tänk så mycket disk man spar. Och så får finporslinet stå kvar i skåpet. Eller jag gör mig fin till festen, men går i den solkiga morgonrocken här hemma....

Hur är min resa genom verkligheten? Genom de här dagarna som är mitt liv, det här livet som hela livet är skarpt läge.  Jodå - det är mer besvär att duka ett inbjudande bord en vardag, men de där dagarna när jag gör det lilla extra, tänder ett ljus, tar de extra fina glasen eller pryder bordet med krispiga tulpaner, då förhöjs ätandets njutning. Kanske även samtalet vid bordet lyfter en aning? Och de där dagarna när jag anstränger mig lite extra, använder min fintvål i duschen, fixar till håret och klär mig med lite extra omsorg, så blir dagen lite annorlunda för mig. Jag beter mig lite annorlunda till och med. Jag behöver inte publik för att göra mig lite extra fin. Alla vet att en mask eller en kostym besitter magisk kraft som kan skapa speciella stämningar eller utgångspunkter för dagen. Men inte klär jag mig fin för att spela en roll här hemma. Jag sminkar mina ögon för att jag trivs med det, jag är van vid det och jag slutar inte göra det för att jag håller på att bli gammal. Jag är den jag alltid har varit. Idag kommer det härliga lunchgäster till vårt hem. Jag kommer att duka så vackert jag kan med det jag har, med servetter och ljus och blommor. Jag ska ta på mig min purpurfärgade klänning och så ska jag välja bland mina smycken. Jag tror det får bli de långa örhängena med olikfärgade blommor i purpur och rosa. Dom jag en gång fick av en vän. Så får mina tankar även nudda vid den vännen! Armbandet från Köpenhamn ska jag också ha.

Maten kommer att bli god och välkomnande. Lyktor utomhus ska välkomna gästerna. Jag är redan glad för dagen som ska komma, de här inre bilderna har redan gjort susen med min glädjenivå. Jippiii, jag är tacksam för dagen som kommer emot mig. Och till dej som har läst mina tankar; välkommen in i den här dagen. Nu gör vi det bästa vi kan av det vi har. Kärlek och värme och kram från Maud