Min ateljé - min lunga

Jag älskar min ateljé. Det är här jag lever mestadels nu för tiden. Och efter det att min dotter hjälpte mig att städa och kasta och röja, så är det underbar stämning här. Trots en hel vägg med tyger, symaskinsbord, tråd och nålar och mönster, massor av färger och pennor och penslar och skålar och vattenkärl, mitt stora kreativa bord där det mesta händer, och pannåer och staffli och datorbord där mitt skrivande sker - oftast i alla fall - så är det fridfullt i mitt rum. Oj vilken lång mening det blev. Men jag ville bara säga att här finns allt jag behöver och ändå har jag plats att skapa. I söndags följde min dotter och min dotterdotter med mig hem, och fram på bordet kom lera och färger och akvarellblock och... och... Jag är så oerhört glad över att bara behöva kliva ur sängen, så är jag i min sinnesro och i min ateljé. Jag är tacksam.

Idag har min roman varit på tapeten, fast mest har jag petat på i min synopsis. Jag har ju mycket skrivet som jag säkert berättat förut, men nu gäller det att hitta rätt rytm, och att skriva allt det som fattas. Och det är inte lite. Jag har ju hittat Maggan, den nya karaktären som visat sig bli just vad min huvudperson behövde. En som ifrågasätter, som käftar emot och som inte förstår hur den andra tänker. Fritt fram för oliktänkande alltså. Det brukar vara en grund för utveckling det.

Medan jag skriver tittar jag ofta ut. Pilen som grönskat så fint bär på snö. Gräsmattan är grön - men med ett tunt vitt täcke. Det är den kallaste majmånaden sen 1990 sa dom på tv i morse. Jag har också flaggstången utanför fönstret och jag kan se att det blåser rejält idag. Vimpeln fladdrar i västanvinden. Mina ögon ser, men ändå inte. Innan jag beskrev här vad jag ser utanför, såg jag egentligen inte. Jag var i Italien med Maggan och Sofia och där var sanden varm och solen het. Jag skriver och stannar upp och tänker. Drömmer. Jag är tacksam för mitt underbara liv. Jag har mycket på gång och det passar mig. Jag blir lätt uttråkad och rastlös, men här i min ateljé har jag ju alltid att göra. Sa jag att jag är tacksam? Jag är tacksam.

Gud vare med er allihop idag och alla dagar. Varma kramar från ett kallt Jämtland och från mig - Maud