November, inte en månad som andra

Hej där! Månad följer på månad, och plötsligt är det november. Så plötsligt borde det kanske inte kännas, men på nåt sätt gör det så ändå...

November smyger sig på mig under tystnad. Mitt sinne överraskas. En engelsk poet som hette Thomas Hood uttryckte att plötsligt finns det "ingen skugga, ingen sol, inga fjärilar, inga bin, inga frukter, inga blommor, inga blad, inga fåglar". Utomhus har vi i stället silvergrått ljus, ett välbekant landskap som berövats all anspråksfullhet.

En kan bara hoppas att bakom alla stängda dörrar flammar brasor över verkligheten, strålar en köpt, men härlig bukett i rummet, lyser tända ljus som skingrar mörkret. Har någon skrivit om novembers skönhet på samma sätt som man besjunger maj, juni, juli, augusti, september? Nej, tror inte det. November är lik en människa som har funnit sin äkthet - och där skönheten kommer inifrån. Vi får liksom vänta in, titta lite djupare.

Kanske kan november hjälpa oss att återerövra lite mer inre stillhet? Kan vi kanske följa årstidens växling lite mer? Följa med i mörkret som kommer tidigare, lägga oss lite tidigare, leva lite lugnare, minnas att lika väl som naturen har ebb och flod, månskära och fullmåne, sommar och vinter - så ska vi också lära oss följa våra egna behov av vila, lugn, arbete, upphetsning - och vila och lugn återigen. Vi reflekterar lite över vad naturen vill lära oss. Vi är ju en del av vår natur.

Så - omfamna november kära vänner. Låt november bli den där sammetsmjuka filten som du drar över dej när du sluter ögonen en stund. Snart ska vi leka jul - men till dess får november vagga oss till ro en liten stund.

Varma kramar och tillönskan om en skön och god helg! /Maud

  • Hits: 43

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.